Det blev visst lite semester härifrån också. Har inte tänkt på bloggen ens. Rätt skönt men jag saknar att skriva och ha att läsa tillbaka på. Ska försöka komma igång igen. Tänkte försöka knåpa ihop en önskelista till Viggo som snart fyller TVÅ(!) ❤ och till Rocky, det är ju inte sååå långt till jul :P




Puss o kram!


Och blodsmak i munnen efter kvällens runda. Men fan vad duktig man känner sig. I tisdags sa jag till viktor att Nä, jag känner mig inte helt hundra idag, går ut imorgon istället. Varpå han tjatar, och tjatar utan framgång (tror han nog) men en timme senare står jag och byter om och snörar på mig skorna. Han vet uppenbarligen hur jag ska tas. :P

Igår hade jag en vilodag men klippte hela gräsmattan iallafall och körde några squats. Idag ville jag inte heller ut och viktor sa precis som i förrgår; "Du bestämmer själv, men tänk på att det blir FYRA gånger så jobbigt imorgon än vad det skulle blivit idag!


Så nu har jag precis kommit tillbaka från min längsta runda hittills haha! Mår lite illa men känner mig jävligt duktig. Så nu tänker jag faktiskt unna mig en Ben and Jerrys och en Cider. :) Det är jag bannemig värd!




Det började på tisdagen den 26:e Mars..
 
Hade vart hos barnmorskan på kontroll dagen innan och fick en till hinnsvepning. Trots att hinnsvepningen jag fick veckan innan inte gav något mer än onda förvärkar och falska förhoppningar så hoppades jag ändå att det skulle fungera denna gången.
 
Natten mot tisdagen vaknar jag av molvärk, har inga problem att somna om så sover till ca 09, molvärken har avtagit men jag ger inte upp hoppet. Går till tv-rummet och sitter på pilatesbollen och guppar i en timme framför en bra film (suckerpunch). Går sedan på toa och där upptäcker jag att slemproppen släppt. Denna gång utan något blod i alls, suck tänker jag, ännu ett falskt alarm..
 
 
Viktor åker till jobbet vid två och jag och Viggo äter mat vid 17:30-tiden när jag känner att jag börjar få vad jag tror  bara är förvärkar. Klär på Viggo och kopplar Issie och går på en promenad, haha jag ville VERKLIGEN få igång förlossningen. Halvvägs till brevlådan (några hundra meter) får jag en OND värk. Måste stanna och andas, varpå Viggo tittar på mig och börjar flåsa och blåsa han också, då börjar jag skratta och det gjorde så ont men han var ju så söt! Fortsatte och hämtade posten och gick tillbaka hem. Nattade Viggo och även då fick jag ett par värkar som jag fick andas igenom. Ville bara att han skulle somna så att jag kunde kasta mig in i duschen!
 
Hoppade in i duschen vid 21-tiden och värkarna avtog inte trots skållhett vatten och där förstod jag att det var på G. Smsade Viktor och skrev "Du kan komma hem nu, har haft värkar i 4 timmar!" Han ringer upp och jag säger bara åt honom att skynda sig hem. Här börjar det göra så jävla ont och jag blir stressad och vill bara komma in och få smärtlindring. Ringer mamma och säger att det är på gång och kollar så det är okej att vi lämnar Viggo. Det är det så jag packar hans grejer och Viktor kommer hem. På vägen ner så avtar värkarna och jag känner att nej, nu slutar det, falskt alarm IGEN.. Men vi lämnar Viggo ändå och jag får en värk innan vi är framme. Viktor går in med Viggo och jag ringer förlossningen och berättar att jag har värkar med 4-5 minuters mellanrum.
 
Vi är välkomna in! Bilresan var hemsk, det gjorde sjukt ont, men vi var snabbt inne. Välkomnades av en supergo' bm! Nåt vi inte var vana vid efter första förlossningen...
 
22:50 var vi inne, fick ett armband, ligga på sängen och prata lite, jag ville bara bli undersökt och få veta om vi skulle få stanna eller inte! Efter en stund frågade Viktor om jag kunde få lustgas (inte ens med värkar kan jag be om saker!) Fick lustgasen och efter första andetagen med den så låg jag bara och asgarvade haha, uuuunderbara lustgas!! Blev undersökt vid 23:30 och var då öppen 4cm yay! Här skulle det bli bebis!
 
 
Lustgasen blev min bästa vän och det gick så oförskämt bra! Visst var värkarna jobbiga men den här gången var jag så med, förra förlossningen låg jag i sängen i 11 timmar av 12, denna gång var jag uppe och stod mestadels. Fick akupunktur men det hade nästan motsatt effekt, det sved där nålarna satt, särskilt i fötterna när jag stod upp. Bad om att få ta bort dom ganska snart. Vi var själva ganska mycket och det var bara skönt. Allt gick ju så bra så vi behövde ingen direkt hjälp under öppningsskedet. Vi hade med TENS och jag ville prova den när jag stod med gåbordet så Viktor satte fast elektroderna på mig och startade den, just då sköljde en våg av illamående över mig och jag fräste "ta bort den, TA BORT DEN!" följt av "jag måste spyyy" Fick en sån där kräkpåse och spydde en hel del.
 
 
Tror inte det var TENSen som gjorde mig illamående utan det var nog att Rocky sjönk ner förbi spinae, kan bli så då. Vi ringde på klockan för jag kände att jag gärna ville hinna med EDA, bm ville inte riktigt gå med på det först då det stod i min journal om hur det blev sist, men vi stod på oss och hon ringde på läkaren som kom några minuter senare. Edan sattes och jag ställde mig vid gåbordet igen och gungade lite fram och tillbaka. La mig i sängen senare och då plötsligt gick vattnet! Det kändes så häftigt när det gick spontant! Precis som om du har en vattenballong i muffen och så poff! Haha :)
 
 
Har ingen vidare koll på tiderna, journalen hjälper mig inte heller fram tills nu, var öppen 8cm innan vattnet gick vid 01:58. Ställer mig upp igen och känner plötsligt hur det trycker på. Tänker "men vad fan, passande att bli skitnödig nu!" Säger till bm att jag måste _kissa_ och inget annat. Varpå hon frågar "det känns inte som att du måste bajsa då?" Nej nej försäkrar jag och går med myrsteg till toaletten, det känns som bebisen är på väg ut så jag vågar inte ens prova att ta i, känner istället med handen mellan benen men känner inget huvud, puh! Går ut igen och då trycker det på igen, ordentligt. Fattar ju nu i efterhand att det faktiskt var krystvärkar. Skriker i panik till Viktor "TRYCK PÅ KNAPPEN!" Han trycker och bm och undersköterska kommer rusande.
 
Upp i sängen och undersöks, "Ja, nu står huvudet så fiiint så fint här! men...du är bara öppen 9 centimeter" Plötsligt gör det brutalt ont och jag frågar vad som händer och bm förklarar att hon försöker dra undan den sista centimetern, gjorde så ont! Enligt journalen så var jag aldrig 10cm öppen så vet inte om hon lyckades, vilket kanske kan förklara hur brutalt ont det gjorde att krysta.
 
02:34 börjar jag krysta, ligger först på rygg men minns hur lång tid det tog sist och hur bm på förra föräldragruppen sagt att det egentligen är det sämsta sättet att föda på eftersom man föder i "uppförsbacke". Säger att jag vill ligga på sidan och byter ställning till liggandes på vänster sida. Krystvärkarna känns som en evighet och när huvudet precis är på väg ut så tror jag att jag ska dö, eller åtminstonde spricka från ystad till Haparanda.. Fyfan vad ont det gjorde. Lyckligtvis lät de mig ha lustgasen hela tiden, andades när jag inte hade någon värk också, ville bara försvinna men jag lyssnade på vad de sa till mig ändå och höll emot när de sa åt mig att göra det. Efter en av krystvärkarna försvann all smärta och han var ute. Då försvann all smärta! Fick upp en helt perfekt liten bebis på mitt bröst och kände sån lycka, äntligen! Frågade Viktor om han kollat vad det blev, det hade han inte. Men kolla dåå! Jag lyfte och vi såg att vi fått en till son! Åh <3  En helt perfekt liten kille till!
 
02:40 föddes Rocky efter 6 minuter med krystvärkar, 3230g tung och 52cm  lång:)
 
 
 
Lilla hjärtat!
Moderkakan ville inte släppa så fick medel insprutat i handen som skulle hjälpa den att lossna, mina ben skakade så sjukt mycket, förmodligen från edan, gick verkligen inte att hålla dem stilla, riktigt obehagligt. Jag behövde inte sy nånting alls. Var förvånad över det eftersom det hade gjort så ont men jag antar att det var för att jag inte var helt öppen eller för att det gick så fort. Nu var det i alla fall över. :)
 
Rocky låg en stund vid bröstet och åt, sen han fick ligga i värmebädd i flera timmar för att hålla tempen, inte lätt när man inte har så mycket hull. :') Nu är han snart 3 månader, inte klokt! <3
 
 
 

Jag har lääänge varit trött på hur jag ser ut, men aldrig riktigt kommit till skott. När man är gravid är det ingen direkt idé att göra något åt det, särskilt inte med foglossning och eftersom vi ville skaffa barn tätt så hände det inget emellan mina två graviditeter heller.

Men nu så! Nu har jag fått upp suget ordentligt. Först tänkte jag mig promenader och lite hemmaträning. Men efter tips från mammagruppen jag är med i på fb så har jag lärt mig att intervaller är grejen! Typ springa 30 sek och gå 45, springa 30, osv :)


Köpte faktiskt ett par nya skor förra veckan, ett par ruggigt snygga Nike Air Pegasus som många tipsat om. Äääälskar dom! Har aldrig haft några skor lämpade för motion förut utan gått i mina vanliga tygskor, inte så konstigt kanske att det inte blivit så mycket pw? Fyfan vilken skillnad det är med ordentliga skor!

Hittills har jag bara vart ute på två rundor men är så jäkla stolt över mig själv! :)

So far så har Viggo målat med nagellack på sig själv, hällt ut på golvet, målat på den vita kökspallen, tapeten och sovrumsdörren!

Och

Förut vid lunch så drack vi mjölk, får klumpar i mitt glas, häller ut viggos mjölk och ger honom ny mjölk. Sätter mig och dricker mjölk ur mitt glas, som jag inte hällt ny mjölk i, GOTT!! x2!

Ja när fan skulle jag ha tid att ordna med en bloppis? Haha!

Nä istället har jag plockat ihop en påse med blandade bebiskläder som jag ska lämna in till "Polenhjälpen". :)

Inte gått igenom alla kläder än men nåt åker säkert ut på tradera senare. :)

Inom kort kommer det bli en bloppis på en underdomän till denna blogg. 50 & 56 är redan för stort för Rocky så allt i dessa storlekar kommer säljas, vi ska ju inte ha fler barn nu. ;)


Stay tuned :)

Sjukt vad fort det går, vi har redan firat 4 år tillsammans. Känns inte alls så länge. Men tänker man på allt vi hunnit med så känns det ännu längre. Konstigt det där :) Jag är iallafall hur lycklig som helst och skulle inte vilja byta ut min älskling mot nån annan någonsin! <3<3<3

Har nog inte skrivit det här men V❤ har fått jobb! Helt sjukt glada är vi över det. :)

Han jobbar lite olika tider och denna veckan är det förmiddag så då är jag och småkillarna själva. Var lite nervös över att ta morgnarna själv då jag inte är den roligaste att ha och göra med just på morgonen. ;) Men! Det har gått jättebra! Det är ett pussel med två små barn. Men ibland hittar man rutiner som funkar :)


Såhär ser det ut för oss:

Storebror vaknar ca 08,
lillebror vaknar i samma stund, lillebror ammas i ca 10 min. Medans storebror hoppar i sängen, kastar en tub fotkräm i ryggen på mamma och hittar en nyckelknippa som smäller högt när den träffar golvet, ju högre desto bättre! ;)

Vi går upp och Storebror får en skål med yoghurt, tar upp lillebror och byter blöja & kläder. Lägger lillebror i babysitter / babygym.

Gör varsin macka till mig och Storebror, sätter på kaffe, häller upp kaffe till mig och mjölk till storebror (i likadana muggar).

Äter frukost!

Oftast går det här smidigt och det är så skönt när man hittar något som fungerar. Efter frukost är det blöjbyte och tvätt av Storebror, och klädbyte såklart sen går vi ut och är ute 1,5-2 timmar med amningspauser emellan med lillebror som oftast sover sig igenom förmiddagarna.

Igår kom vi till och med ut på en kort promenad! Första gången jag går själv med båda i vagnen tror jag till och med. Blev ingen lång bit men båda hann somna iallafall och det var lite målet med rundan.


Såhär trötta var vi igår efter två fullspäckade dagar. Vår lilla tjej Issie flyttade i fredags. Jobbigt men samtidigt skönt med vetskapen om att hon får det bättre. Skriver ett inlägg om varför och hur nån annan gång..

Igår hade vi kalas för V, bakade maränger och snickerskaka, resten blev köpefika. Är nöjd med att jag ens hann baka något av det planerade. ;)


Japp, nu är bebismyset slut här hemma, V börjar jobba idag igen och jag ska nu klara mig själv med två små fisar. Är jag nervös? Lite!

Men det ska nog gå det här med. Nu sover båda pojkarna och jag passade på att blunda i några minuter jag med. Tänkte ta upp lillebror nu och byta blöja, och göra iordning för en promenad. Sen väcka storebror och ge honom lite mellis innan vi går ut!

Får se om jag lyckas själv med syskonvagnen, sist fick jag inte ihop den själv. Tyvärr så är den för bred för att köras ut genom vår ytterdörr så man får köra ut den i mono, dra ut den till duo-läge och sen klicka på liggdelen. Och tvärtom när man ska in. Lite trist. Men i sommar så kör vi förmodligen ut den från altanen istället och då slipper vi det böket. :)

Är så trött på min kropp! Igår trodde jag att det var dags igen, på riktigt. Hade så sjukt ont men nä..
 
 
Slemproppen började släppa i tisdags. Det gjorde den för första gången i v33 och har gjort flera gånger till efter det men då fattade jag ju att den skulle återbildas som den ofta gör. Då var det bara slem, helt genomskinligt som snor men i tisdags var det mycket mer slem & blod i den så jag hoppades verkligen att det var nåt på gång! Fick ju sjukt onda förvärkar (som jag förstår nu att det var) tillsammans med mensvärk så att jag  kaskad-spydde både i tisdags och igår. Men neeej. Varken någon förlossning eller bebis i sikte. Känns verkligen skit att inte kunna lita på sin egen kropp. Känner mig rätt nedslagen nu också då jag verkligen trodde att det var dags, TVÅ gånger, och så avtar det bara och jag känner mig som ett stort jävla fån.
 
 
Imorgon är det 9 dagar kvar till bf och Viggo föddes ju 8 dagar före. Naiv som jag är så har jag tänkt att denna bebis kommer komma minst 8 dagar före, om inte ännu tidigare, haha well... får inse att jag kommer ha fel, igen. På måndag blir det iallafall en ny hinnsvepning och då kommer jag ha gått in i v.40 usch.. känns som övertid redan nu! Tänker ställa in mig på en aprilbebis istället, så slipper jag gå och tro att jag ska föda var & varannan dag. Just idag känner jag mig helt ogravid. Jag och Viggo tog till och med en promenad till brevlådan förut utan vagn eller något och jag fick bära honom ungefär hela vägen hem, utan något som helst ont. Har sovit sjukt bra inatt också, inte en endaste förvärk eller mensliknande smärta. Antar att jag borde vara glad men jag hade hellre legat och vridit mig i smärta.
 
 
 
Jaja, har iallafall deklarerat nu och lite får jag iallafall tillbaka. Alltid nåt..
 
 
 
 
 
 
 
 
gravid, marsbebis, slempropp , v30,

Igår tog vi en tur till Jkpg, det var sjukt längesen sist. Först blev det lunch på Soya och sen vidare till ikea.


Vi handlade lite smågrejer som en expedithylla till Viggo's rum, bord & stol till honom, mittbalk så vi äntligen kan få ihop sängstommen vi köpte för ett tag sedan och en fåtölj till Viggo att ha i vardagsrummet. :) Lite småplock utöver det också såklart, som det brukar bli! Allt gick på en tusenlapp så det kändes absolut okej. :)



Hämtade även ut en babybox på apoteksgruppen, lägger upp det i ett enskilt inlägg senare, nu ska här röjas i sovrummet så vi kan sätta ihop sängstommen. :)

I lördags hade vi barnvakt i ett par timmar! Det händer inte allt för ofta att vi har det utan att vi planerat att göra något under tiden.


Vi passade på att gå till känsla och fika lite och sen blev det ett stopp på hem & hobby. Efter det hade vi slut på idéer! Hade väl kunnat gå en promenad om det inte vart så att jag är höggravid med foglossning, hade ju vart mysigt. Istället så åkte vi och hämtade Viggo! Han hade haft det jättebra och skött sig exemplariskt. Duktiga älskling! Förut var han ganska försiktig och rädd av sig men sen han började på dagis så har det verkligen vänt! Han kan fortfarande bli lite ledsen när man lämnar honom men det går snabbt över. Förut gick det inte alls. Han börjar bli stor nu, plutten. ❤❤❤


På kvällen så åkte jag och Ebba in till Skövde och gick på bio, vi såg beautiful creature.! Den var faktiskt bra, innan bion blev det sushi, så gott! Tyvärr så var det i en av de minsta salarna så stolarna var inte de skönaste och jag fick kramp i benen sista halvan av filmen haha. Men det var kul att få komma iväg och göra något! :)



Ooooch igår söndag, så var vi inne och veckohandlade mat i Skövde. Så nu är kylen full! :)

Var tvungen att duscha ur vax och spray förut och göra iordning håret på mitt sätt. Är så grymt nöjd med hur det blev! :) Känns så skönt att det inte är slitet och att det är kort! Känns fräscht även om jag tänkt spara ut det nu. Vi får väl se hur det går med det. ;)



Här kommer bättre bilder på håret! Det ljusa bakom örat är bara en fläck på spegeln. Älskar't! ❤

Ringde salongen jag klippte mig på i måndags, sa som det var att jag inte var nöjd eftersom det fortfarande är mycket slitet kvar. Var inte samma tjej som klippte mig som jag pratade med men hon bokade in en ny tid hos den andra tjejen på fredag.


Nu är jag lite nervös, hon kanske blir skitsur och klipper mig jättefult ;)

Närå, det ska nog gå bra! Direkt efter klippningen ska vi till barnmorskan igen för att kolla trycket. :)


Skrev att jag var nöjd efter frisörbesöket men det var innan jag duschat ur vax & spray. Det är massor kvar utav det slitna! Så irriterad och besviken just nu, det kostar ändå 350kr att klippa sig, spelar ju inget roll om man betalt med presentkort.


Är så mesig och hatar att klaga, har aldrig gjort det när jag vart missnöjd med en klippning förut, inte ens när jag gjorde en hårförlängning som kostade ca 5000:- för några år sen som både såg förjävligt ut och kändes slitet från dag ett.


Nä jag ska försöka ta mod till mig och iallafall ringa stället jag klippte mig på och se vad de säger. Det kan ju inte skada iallafall. Men vill de inte ge mig en ny klippning gratis så lär jag ju aldrig gå dit mer igen. :P

Såhär ser mitt hår ut, "allt slitet är borta" sa hon t.om 2 ggr:

Jag är en sån där person som gärna skjuter upp jobbiga måsten. Väääldigt gärna, samtidigt som jag går och mår dåligt över sakerna jag behöver göra. Som ett jobbigt ångestmoln som hänger över en.

Som nu, då har jag haft framför mig att;

• åka till jobbet och få iordning på papper, städa ur mitt skåp och be min chef om ett skriftligt omdöme.

• Ringa tandläkaren om en ny tid som jag missade i DECEMBER.

• Ringa arbetsförmedlingen för att återkoppla.

• Ringa mitt gamla gymnasium och be om mina betyg.

• Kolla så att alla papper är inne hos A-kassan (det var dom inte så fick ringa, men då var det tydligen visst klart ändå, snurrigt.)


• Betala en body & skriva det till säljaren.


Har gjort allt nu och fasen vad sköööönt det känns. Allt löser sig ju bara man tar tag i det. Jag hatar verkligen att ringa samtal, det är bland det värsta jag vet. Men idag var det ju inte så farligt.


Önskar verkligen att jag var ordningssam, är inte det ett dugg! Hade jag inte haft en sambo som tjatar på mig så hade det nog sett ännu värre ut är jag rädd.


Önskar lite att jag var pedant också, vad skönt det hade vart. Kanske borde bli mitt mål för 2013, att bli lite mer av båda. ;)


Dit jag ville komma: man mår bra av att göra bra saker, även om det bara är att vika in tvätten som hängt torr på torkställningen lite för länge!
:)




Puss!

Såg så mycket fram emot 2013, nu not so much..

Tror det här året kommer bli det svåraste för oss någonsin, en riktig prövning. Vi får se vart vi står när det här är över, jag hoppas så att vi om ett år kommer stå tillsammans, en familj på 4.

Har grinat ögonen ur mig idag, men nu ser jag på det lite mer som en utmaning. Vi ska fixa det här, det löser sig! Även om det krävs en jävla massa jobb, tålamod och kärlek! Vi har det.

❤❤❤

Eller grått nytt hår för mig ;)